När New York införde sin noll-tolerans, på initiativ av den dåvarande borgmästaren, var det för att städa upp i staden och möjliggöra för vanliga människor att känna trygghet i det offentliga rummet. Det var en förutsättning för att kunna återerövra staden. De kriminella gängen och buset hade tagit över stora delar av bland annat Central Park och andra delar av New York.
Svenskar slogs med häpnad av våldets omfattning och fascinerades av polisens enträgna arbete. Sedan ett antal år tillbaka har det gett stor effekt och New York kommer i dag på tio i topp-listan över världens tryggaste städer.
Hur ser det ut i Sveriges städer? Ja, än så länge klarar vi oss bra i en internationell jämförelse. Men när vi tittar närmare är vi på väg i fel riktning. I städer och samhällen där små förseelserna inte får konsekvenser eller omhändertas börjar spiralen gå nedåt. När otryggheten gör sig påmind undviker vanliga människor de otrygga områdena. Det i sin tur gör att mer bus och rena brott kan begås osedda.
I en sådan stad eller sådant samhälle kan inte attraktivitet växa fram. En stad bygger på människor och att människor vistas i det offentliga rummet. För oss som kallar oss samhällsbyggare kommer nästa stora utmaning att bli – vare sig vi vill eller inte – att stävja brottslighet och att investera i trygghetsskapande åtgärder. Det kan handla om extra städning, väktare, belysning och trygghetskameror.
Vi måste gemensamt börja agera för att stoppa den kriminalitet som brer ut sig i form av rån, överfall, beskyddarverksamhet mm. I vissa delar av Sverige växer skuggsamhällen fram med egna rättssystem.
Vi måste börja anamma nolltoleransen. Det gäller oavsett om det är en man som kissar i en port eller en trasig lampa. Om vi som jobbar med fastigheter och stadsbyggnadsfrågor inte har med oss dessa trygghetsaspekter när vi planerar, bygger och förvaltar riskerar vi att spä på en utveckling vi inte vill ha.
Svenskt polisväsende måste stå starkt, men det kommer inte att räcka. Vi kommer alla att få betala även bortom skattsedeln för en ökad trygghet. Både med pengar men också i mod och i tid.
Vi har alla ett individuellt ansvar att anmäla klotter, avföring och skräp i vår offentliga miljö. Fastighetsägare har ett ansvar att sanera, investera i belysning och kanske anlita väktare för säkrare områden. Krogägare har ett ansvar för krogmiljön och det som händer inne på krogen. Rökare och snusare ansvarar för att snus och fimpar hamnar i askkoppar och papperskorgar och så vidare. Stort som smått är allas ansvar för att skapa nolltolerans.
I varje projekt vi jobbar med bör vi framöver fråga oss på vilket sätt platsen blir en tryggare plats genom det som planeras? Underlättar jag eller försvårar jag brott genom detta beslut? Det är bara genom trygghet vi kan skapa attraktivitet och det är bara genom attraktivitet vi kan skapa trygghet. Titta inte på någon annan. Gör något själv.
Kristina Alvendal, Årets Samhällsbyggare 2017
kristina@alvendal.com
Publicerad i Samhällsbyggaren nr 4 2017
Publicerad: 2018-02-04 06:30
Nyss hemkommen från Thailand kan jag konstatera att jag älskar pengar och att jag har saknat dem. Och då menar jag kontanterna.
Thailand och de flesta andra länder har inte kommit lika långt som Sverige i resan mot ett kontantfritt samhälle. Jag insåg att jag var lika obekant med svenska 2-kronan som med 10-Bath-myntet när jag grävde i semesterportmonnän.
Jag har mycket sällan kontanter i min plånbok. Istället fylls den av kvitton och kundklubbskort i en fart som gör att jag allt oftare måste köpa större plånbok. Snart är det enda som inte finns där just kontanter.
Jag tror att många, framför allt barn och ungdomar, idag har svårt att relatera till saker som inte finns. Och just pengar som inte syns blir ju då ett mycket diffust begrepp. När jag själv var liten var det fascinerande att se hur hundralapparna kom ut ur bankomaten. Numera ser barnen mest kontokort och mobiltelefoner där pengar swishas. Om det är två, tre eller fyra nollor får barnen ingen uppfattning om.
I Thailand klarar man sig inte utan kontanter. Även större inköp görs oftast kontant. I Sverige handlar jag dock även ett paket tuggummi på kort. Storebror ser mig definitivt. Alla mina köpvanor finns att beskåda för kundklubbar och mina elektroniska fotavtryck är bestående. Det är väldigt bekvämt och underlättar verkligen mitt vardagsliv, men ändå inser jag att jag saknar känslan av 100-lappen i handen eller ljudet av mynten som klirrar. Låter lite som Joakim von Anka, jag inser det.
När jag var liten och fick vecko- och månadspeng var det en stor stund och mynt och sedlar behandlades med viss vördnad. Mina barn ser idag knappt skillnad på leksakspengar och riktiga pengar.
Häromdagen lyssnade jag på radio och blev varse om att det finns något som kallas Kontantupproret. De opinionsbildar kring frågan om att bevara kontanterna. De har en poäng i vikten av att inte vara elektronisk hela tiden. Ungefär på samma sätt som vi som gillar att läsa en riktig bok inte ska tvingas till läsplatta. Jag vill, liksom Kungen, kunna vända blad och när boken är utläst få den där nöjda känslan av att jag plöjt igenom den tjocka luntan. Läsplattan är för mig helt ointressant – än så länge.
Ja, jag läser även morgontidningen tryckt på papper och blir svart av trycksvärtan. Jag erkänner att jag även var sist ut med elektronisk kalender. Jag kommer absolut inte att överge mina älskade kontokort och tackar dagligen för att swishtjänsten finns, men nog vore det skönt att då och då återuppleva känslan av att lämna över en 100-lapp i kassan. Lite som att åka på semester.
20 december 2017
Belatchew Arkitekter utökar styrelsen och tar in Kristina Alvendal och Marcus Sandberg som ledamöter.
– Färgstarka och innovativa personer och företag behövs i alla branscher. Belatchew Arkitekter har i många projekt visat att de vågar gå före andra aktörer. Arkitekter spelar en avgörande roll när vi bygger nästa generations kulturarv och det känns väldigt stimulerande att få ta plats i styrelsen i ett bolag som kan göra skillnad, säger Kristina Alvendal, ny styrelseledamot i Belatchew Arkitekter.
– Jag är entusiastisk över att gå in i Belatchew Arkitekters styrelse, en ledande premiumaktör i Norden med ett mycket starkt varumärke och track record. Företaget är särskilt väl positionerat inom innovation och hållbarhet. Belatchew Arkitekter har stor framtida potential i såväl befintliga som nya marknadssegment och jag ser fram emot att stödja Rahel Belatchew och hennes team, säger Marcus Sandberg, ny styrelseledamot, Belatchew Arkitekter.
– Belatchew Arkitekter befinner sig i en expansiv fas och behöver stärka styrelsen. Det är därför med glädje jag välkomnar Kristina Alvendal som med sin unika bakgrund inom stadsbyggnad, politik och näringsliv har god insikt i mekanismerna som behöver behärskas för att nå ut med innovativ arkitektur, säger Rahel Belatchew, Chefsarkitekt, VD och grundare, Belatchew Arkitekter AB.
– Jag är också mycket glad att välkomna Marcus Sandberg till styrelsen som med sin starka bakgrund inom affärsutveckling och strategiskt arbete kommer att hjälpa oss vässa vår affär och vårt erbjudande, så att vi kan rikta än mer fokus på arkitektur och innovation, avslutar Rahel Belatchew.
Belatchew Arkitekters styrelse består nu av Katarina Wallin (ordförande), Kristina Alvendal, Rahel Belatchew och Marcus Sandberg.
Om Kristina Alvendal
Kristina Alvendal är stadsbyggnadsexpert och en välkänd profil i fastighetsbranschen. I politiken, bland annat som stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd, initierade Kristina både utmärkelsen Årets Stockholmsbyggnad och Stockholms Arkitekturprogram. Alvendal ledde också arbetet med planerandet av nya stadsdelar såsom nya Årstafältet, Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden, som alla utgjorde en viktig del i visionen om Promenadstaden som hon etablerade. Efter politiken var Kristina VD för Airport City Stockholm och driver nu eget bolag inom fastighetsutveckling. Kristina Alvendal har även ett flertal styrelseuppdrag och brinner för den levande staden.
Om Marcus Sandberg
Marcus Sandberg har mångårig erfarenhet som managementkonsult hos Bain & Company och har nyligen som Vice President Business Development arbetat med strategi och affärsutveckling hos Modern Times Group (MTG), en del av Kinnevik-koncernen. Sandberg kommer att gå in i ledningen för det börsnoterade medieteknikbolaget Net Insight i början av 2018 som Vice President Business Development.
Kristina Alvendal och Marcus Sandberg går in i Belatchew Arkitekters styrelse
Det går en röd tråd genom hela hennes yrkesliv och det är – samhällsbyggnad och främjande av samhällsutvecklingen. Hon har hela tiden stått för nydaning och transparens och har varit initiativtagare till många samarbeten som drivit samhällsutvecklingen framåt.
Hon har satt begreppet ”stad” på kartan och tydligt arbetat mot utveckling av den trygga, klimatsmarta staden, där det finns goda stadsmiljöer och intressanta platser. Hennes förmåga att röra sig mellan näringslivet och politiken är unik.
Så lyder motiveringen till att Kristina Alvendal, VD på Alvendal AB, idag har tilldelats utmärkelsen Årets samhällsbyggare 2017.
– Jag är oerhört glad och så klart stolt över denna utmärkelse säger Kristina Alvendal. Det är ett tydligt kvitto på att det jag åstadkommit tillsammans med andra hittills både har uppmärksammats och uppskattats fortsätter Kristina. Mina erfarenheter från politiken och från den privata fastighetsbranschen ger mig en kompetensmix som jag har mycket användning för i mitt sätt att arbeta, avslutar Kristina Alvendal.
-Det är fantastiskt roligt att presentera Kristina Alvendal som Årets Samhällsbyggare 2017 eftersom hon brinner för hållbar stadsutveckling, säger Sara Haasmark, VD Samhällsbyggarna.
Priset Årets Samhällsbyggare har delats ut sedan 2013. Den 11 oktober delades årets pris ut vid middagen i samband med seminariekonferensen Samhällsbyggnadsdagarna. Priset är, förutom den hedervärda titeln, en statyett av konstnären Carl-Gustaf Ekberg.
Juryn 2017 har bestått av:
Biljana Pehrsson, VD Kungsleden,
Lise Langseth seniorkonsult
Erik Selin, VD Balder,
Stefan Engdahl, chef verksamhetsområde Samhälle Trafikverket
Jan Wejdmark, ordf. Samhällsbyggarna och
Sara Haasmark, VD Samhällsbyggarna
Samhällsbyggarna
Samhällsbyggarna är en branschövergripande ideell nätverksorganisation med 5000 medlemmar. Samhällsbyggarna är unika i sin bredd med spetskompetens inom samhällsbyggnadsområdets alla delar. Alla som verkar inom Samhällsbyggnadssektorn är välkomna som medlemmar. Med fler kompetenser, erfarenheter och synpunkter skapar vi ett bättre och mer hållbart samhälle för alla.