Stockholm har blivit tråkigare, nu krävs insatser!
Debattartikel skriven av Kristina Alvendal och Tomas Hermansson publicerad i Fastighetsnytt den 18 december 2020
Vi börjar skönja ansiktet av ett tråkigare Stockholm. Nu gäller det att aktörer som kan bidra till det motsatta agerar tillsammans, skriver Kristina Alvendal och Tomas Hermansson.
Under 2020 har Stockholm och andra storstäder kastats tillbaka i tiden. Kulturutbud, klubbar, restauranger, barer, caféer och folkliv har tvingats gå ned i intensitet och skratten har blivit allt färre på stadens gator. Mycket av den attraktion som byggt Stockholms globala renommé är tillfälligt sönderslaget och om det vill sig illa är det permanent hotat av pandemins effekter. Vi börjar skönja ansiktet av ett tråkigare Stockholm. Ett Stockholm som får mina tankar att flyga 25 år tillbaka i tiden, till ett Stockholm där regleringar och förbud satte tydliga gränser för hur staden tog för sig. Då fanns det regler som förbjöd uteserveringar före 1 maj. Vi fick inte gå på krogen efter kl 01.00. Vi fick inte heller dricka alkohol utan att äta mat. Privatfinansierad kultur lyste med sin frånvaro. För att nämna några exempel. Fram till nu har vi tagit stadens puls och attraktioner för givna.
När Stadsutvecklarna i Värtahamnen lät ett opinionsinstitut mäta vad stockholmarna värdesätter mest i sina stadsdelar så var resultatet tydligt. De populäraste stadsdelarna har egenskaper som kulturutbud, stämning, trygghet och folkliv högt rankade (Stockholmarnas Stockholm, Novus Opinion, 2020). Samtliga dessa egenskaper är inslag som nu aldrig kan tas för givna i staden. Stadsdelar förändras med tiden och just nu händer saker väldigt snabbt.
Även om Stockholm idag går på sparlåga så är det viktigt att komma ihåg att det kommer en tid efter Corona. En tid då stockholmarna och besökare både kan, vill och får ta del av vad vår huvudstad har att erbjuda.
Vissa av oss har större möjligheter att faktiskt se till att det inte är en permanent återgång till en tråkigare stad som vi nu upplever.
Vi behöver fortsätta kämpa för våra stadsideal, nu kanske mer än någonsin. En stad mår inte bra av ensidighet. Att omvandla kontor och lokaler till bostäder kan vara rätt i vissa lägen men många gånger kortsiktigt. Attraktionen i en stad bygger på en mångfald och då är en blandstad att eftersträva. I city behövs fler bostäder men i andra delar av staden behövs lokalerna och arbetsplatserna för att skapa liv och rörelse – även i en framtid. Sovstadsdelar har vi under längre tid försökt bygga bort. När och om vi arbetar mer hemifrån finns behov i hela staden av bättre närservice. Men det kräver sina lokaler. Därför är det olämpligt att ha generella mål att bygga om lokaler och kontor till bostäder.
I arbetet med att utveckla Värtahamnen till en del av Stockholms innerstad kommer vi inte att planera bort lokaler och arbetsplatser på grund av en tillfällig förändring i stockholmarnas rörelsemönster och restriktioner. Vi är helt övertygade om att stadens väsen överlever även denna motgång. Vi vill inte ha ett tråkigare Stockholm!
Det lilla mysiga caféet på hörnet skänker värden till området i stort. Det gör även den lilla gröna parken med parkbänkar och utegym som inte bara är en kostnad utan något som driver kontorshyror och därmed fastighetsvärden. Det är inslag som dessa som påverkar var människor vill bo. Det är också verksamheter som dessa som ökar tryggheten i ett område.
Vi fastighetsägare kan inte överlåta till polisen och andra myndigheter att ensamma arbeta med brottsförebyggande åtgärder. Den folktomma staden riskerar att bli den otrygga staden.
Utomhusaktiviteter behöver därför möjliggöras och stimuleras. Här måste synsättet och en del regler ändras. Uteserveringar, sommargågator och bättre villkor för food trucks att sälja mat på olika platser i staden är några exempel på resultatet av långdragna processer av ändrade regelverk och stel byråkrati. Varför inte släppa på strikta regelverk, åtminstone under en viss testperiod, för att kunna skapa drivkraft? Vissa beslut och tillstånd tar nu så lång tid att många ger upp redan halvvägs. Den växande staden riskerar att bli den utarmade staden full av tappade sugar.
När vi nu bygger en stad för framtiden är det avgörande hur vi planerar och beslutar i dag.
Det gäller för kommunala tjänstemän och politiska företrädare, men även för fastighetsägare. Vi måste våga vara långsiktiga och modiga. Vi behöver gå utanför vår bekvämlighetszon i till exempel myndighetsutövningen. Vi behöver fler som tar och får ta ansvar för helheten bland annat för de offentliga rummen. Staten bör fatta beslut om nya typer av undantagstillstånd – denna gång från hämmande regelverk.
Släpp loss våra städer så kommer de åter att bli den smältdegel vi människor i undersökning efter undersökning uppskattar och längtar till.
Tomas Hermansson, vd på Bonnier Fastigheter och ordförande i Stadsutvecklarna i Värtahamnen
Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert, Stadsutvecklarna i Värtahamnen
Läs gärna debattartikeln genom att klicka här.
Beslut: Grönt ljus för ”Stockholms mest spännande stadsdel”
Artikel skriven av journalist Teresa Ahola publicerad i Fastighetsnytt den 10 december 2020
Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm godkände på onsdagskvällen första detaljplanen för Värtahamnen. ”Det här är en jätteviktig milstolpe”, säger Kristina Alvendal från Stadsutvecklarna i Värtahamnen till Fastighetsnytt.
Nu för första gången levererar politikerna en detaljplan för Värtahamnen och snart byts containrar i hamnen ut mot fem bostadskvarter med nya kontor, kajer, torg och centrum.
– Det här är en jätteviktig milstolpe för alla fastighetsägare och Stockholms stad eftersom vi kan få byggstart redan nästa år. Vi har planerat och jobbat fram en detaljplan under flera års tid, säger Kristina Alvendal från Stadsutvecklarna i Värtahamnen.
Värtahamnen är det största stadsutvecklingsprojektet innanför tullarna i Stockholm.
– Det är viktigt att upprätthålla byggtakten och tillväxten i dessa tider. Värtahamnen är viktig även ur den synpunkten.
På jakt efter pengar till spår
Artikel skriven av journalist Anna Wilson publicerad i Mitt i (print och webb) den 22 oktober 2021
Alla vill ha Spårväg city. Men det finns inga pengar. Nu börjar jakten på nya lösningar. – Stat och kommun har inte monopol på finansiering, säger Kristina Alvendal, Stadsutvecklarna i Värtahamnen.
För några veckor sedan gick Moderaterna och Miljöpartiet i regionen ut med att de är positiva till Spårväg city genom Värtahamnen, Norra Djurgårdsstaden och vidare till Ropsten och hopkoppling med Lidingöbanan. Men direkt därpå drog regionen i nödbromsen. Det finns inga pengar. Kollektivtrafiksatsningar för 11 miljarder måste strykas.
Det är bakgrunden till att Stadsutvecklarna i Värtahamnen bjuder in till ett toppmöte för att knäcka den hårda finansieringsnöten.
– Samarbete leder framåt. Det finns inget som säger att stat och kommun har monopol på finansiering av infrastruktur, säger Kristina Alvendal, Stadsutvecklarna i Värtahamnen.
Läs gärna artikeln i sin helhet genom att klicka här.
Staten stoppar möjligheten för Stockholm att växa
Debattartikel skriven av Kristina Alvendal publicerad i Fastighetsnytt den 9 juni 2020
I en tid när Stockholm behöver växtkraft kommer en smocka från ovan. Trafikverket vill genom sin riksintresseprecisering för Östlig förbindelse förlama två stora stadsutvecklingsområden i Stockholm och därmed stoppa planerna för uppemot 5 000 bostäder och 7 000 arbetsplatser, skriver Kristina Alvendal.
Frågan om Östlig Förbindelse är i sig en viktig satsning för Stockholmsregionen. Genom att binda samman Norra Länken, Södra Länken och Essingeleden skulle en Östlig förbindelse bilda den ring kring Stockholm, som länge varit målet för huvudstadsregionen.
I väntan på framtida beslut anser nu Trafikverket att man behöver reservera stora delar av den mark som Stockholms stad tillsammans med en rad andra aktörer under lång tid har planerat som stadsutvecklingsområden och som utgör viktiga delar i hur Stockholm skall kunna växa attraktivt som stad. I denna markreservation tar man i från tårna för att ha mer än goda marginaler. Det är fullständigt onödigt och en mer förfinad hantering är fullt möjlig.
Den nu föreslagna riksintressepreciseringen innebär bland annat att utvecklingen i områden som Ropsten, Frihamnen, Storängsbotten och Hammarby sjöstad påverkas mycket negativt. Stadsutvecklingen i Värtahamnen och planerna på den nya stadsdelen som pågår för fullt kommer att drabbas bland annat av utebliven kollektivtrafiksatsning, då till exempel Spårväg City bli omöjlig att planera in så länge ett reservat för riksintresse föreligger. Då även Energihamnen i området påverkas kommer Cementa inte att kunna flytta från Lövholmen och därmed innebär det käppar i hjulet även för stadsutvecklingen vid Lövholmen.
Det finns något mycket problematiskt över den nuvarande attityden hos flera av statens myndigheter som allt oftare innebär att de intar rollen som stoppkloss i frågor som är av stor vikt att i stället skapa samsyn kring. Att Trafikverket har tillåtits bli ett särintresse med i princip obegränsad makt i sin myndighetsutövning går stick i stäv med de samarbetstankar som i övrigt präglar utvecklingen i Stockholmsregionen.
Privata fastighetsägare och andra delar ur näringslivet som deltar i utvecklingsarbetet och som satsar många miljarder kronor i olika byggprojekt får ofta finna sig i både förseningar och stopp. Något som i sin tur ofta innebär uteblivna investeringar eller kraftiga fördyringar. Det är en ordning som både på kort och lång sikt hämmar tillväxten och den attraktiva staden. Helhetsperspektivet försvinner då enstaka särintressen tillåts agera utan ansvarsutkrävande.
Då Trafikverket styrs av staten och ytterst får sina direktiv från regeringen så måste regeringen nu ingripa och ta Trafikverket i örat och meddela att det knappast ligger i någons intresse att hämma Stockholms utveckling – framför allt i en tid där tillväxt och fler arbeten måste komma till efter Corona-panedemins härjningar.
Kristina Alvendal, Stadsutvecklarna i Värtahamnen
Läs gärna debattartikeln genom att klicka här.
Jag vill alltid förändra…
Väckarklockan har alltid ringt tidigt. Kanske är det därför Kristina Alvendal hunnit med så många roller i sin karriär? Hennes erfarenhet både från politiken och näringslivet har gjort att hon har en attraktiv, unik kompetens och ett kontaktnät som inte går av för hackor. Men de bästa besluten fattar hon med hjärtat. Magkänslan avgör och förändring är ledordet.
Fortsätt läs artikeln gnm att klicka på bifogad länk:
https://www.svenskdam.se/noje/kristina-alvendal-jag-vill-alltid-forandra/