Stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal har idag vid en pressträff presenterat en grön stadsbyggnadsstrategi för nästa mandatperiod. I likhet med en parkeringsnorm vid nybyggda bostäder får Stockholm nu även en trädnorm på ett träd per nybyggd bostad.
– Under de kommande fyra åren planerar vi att bygga 15 000 nya bostäder i Stockholms stad. Nu när vi inför en trädnorm innebär det att Stockholms stadsmiljö samtidigt berikas med 15 000 nya träd, säger stadsbyggnads- och fastighetsborgarrådet Kristina Alvendal (M).
– I dag har de flesta stockholmare inte längre än 300 meter till närmsta park eller grönområden. När Stockholm växer kommer vi att arbeta för att det avståndet inte ska öka så att Stockholm kan behålla sin gröna karaktär. Det innebär att vi kommer att bygga fler parker. Stockholmarna älskar sina parker och de måste alltid vara en naturlig del när staden växer och utvecklas, säger Kristina Alvendal (M).
Bakgrund – strategins huvuddrag
1. En särskild trädnorm ska införas i likhet med vad som gäller parkering. Idag finns bestämmelser om hur många parkeringsplatser som ska byggas vid varje nybygge. På samma sätt bör en planförutsättning vara att ett träd per ny lägenhet ska planteras. Träden kan antingen planteras som park eller som gatuträd och bidra till både mer grönska och bättre luft. Med ett nyplanterat träd per ny bostad får staden 15 000 nya träd under de kommande fyra åren. Detta innebär inte bara en grönare och vackrare stad. Tillskottet av träd har också mycket positiva klimateffekter. Dessa tillkommande träd kommer varje år att ta upp lika mycket koldioxid som 300 stockholmare producerar exempelvis genom sina resor, sin konsumtion och energiförbrukning. Dessutom producerar träden syre som skapar bättre luft i trafikutsatta gatumiljöer.
2. Avstånden till parker ska inte öka. Trots att fler människor kommer att vara stockholmare i framtiden och bostadsbyggandet kommer att fortgå ska det inte bli längre från bostad till park. De 300 meter som den absoluta majoriteten av de boende har till en park eller grönområde ska bibehållas i en tätare stad. Dessutom bör det undersökas om ny parkmark kan tillföras i de delar av staden där avståndet från bostad är längre än 300 meter. Detta kan exempelvis ske genom att mindre täppor eller så kallade pocketparker anläggs i en redan byggd miljö.
3. Nya parker ska anläggas som en naturlig del av nya stadsutvecklingsområden. Det innebär att platser som tidigare varit hårdgjord industrimark eller haft karaktär av slymark i framtiden kommer att bli riktiga parker som är tillgängliga för stockholmarna. Att skapa attraktiva och stora parker i Norra stationsområdet och vid Årstafältet kommer att tillhöra de största parksatsningarna för Stockholm i modern tid. Dessa ska följas av fler nya parker där utrymmen iordningställs för stockholmare i alla åldrar. Exempelvis behöver det stora tillskottet av barn i Stockholm moderna lekplatser med ny utrustning och barnbänkar. Ytor som idag uppfattas som halvprivata i ytterstaden ska tydligare avgränsas som antingen enskild eller offentlig mark. På så sätt blir fler platser och mer parkmark tillgängliga för fler stockholmare.
4. Genom att allt fler upptäcker värdet med Stockholms parker utsätts de även för ett allt hårdare tryck. Skötselprogrammen för många av stadens parker måste uppdateras. I vissa fall behöver de byggas ut med bättre belysning och fler papperskorgar. De utökade resurserna för att hålla parkerna rena måste bibehållas.