Kristina Alvendal skriver i egenskap av medlem i huvudarbetsgruppen Kommunpolitisk förnyelse inför moderaternas framtidskonvent på DN-debatt i dag och kritiserar de moderata förslagen till ny förskolepolitik.
Framtidens vision om barnomsorg bör inte begränsa föräldrars valfrihet och gå på tvärs med arbetslinjen. Om det borde de flesta moderater vara ense. Märkligt nog kommer förslag som går i helt fel riktning från den moderata grupp som arbetat fram ett förslag till framtidens förskola inför partiets framtidskonvent i Sollentuna den 29-30 november.
Förslaget innehåller bland annat resonemang om en begränsning till 40 timmars ”dagisvecka” för barnen och på fem veckors sammanhängande ledighet på sommaren. Idéer som, även med den största välviljan i bagaget, blir svåra att omsätta i praktiken för föräldrar som redan i dag kämpar med att få vardagen att gå ihop.
Den föreslagna 40-timmarsgränsen minskar i praktiken föräldrars valfrihet i en av vardagens viktigaste delar, och till vilken nytta? Kanske tycker en del barn om att vara på förskolan? Är det då givet att de mår bättre av att gå hem vid ett särskilt klockslag än att leka med sina vänner en stund?
Att, som arbetsgruppen, insinuera att föräldrar satt i system att överutnyttja förskolan är ett hån mot alla de föräldrar som med andan i halsen kommer springande från jobbet, för att få tillbringa slutet av dagen med sin älskling.
I ett annat fall kanske inte föräldrarnas arbete medger fem veckors sammanhängande semester under sommaren. Något som kräver lösningar och tricksande med släktingar och vänner i den mån de bor inom räckhåll. Här i Stockholm har vi en stor inflyttning. Verkligheten för många stockholmsfamiljer är att far- och morföräldrar bor i en annan landsända. I andra delar av landet är avstånden ofta stora vilket försvårar kreativa lösningar ytterligare.
Till detta kommer förslaget om att alla barngrupper i landet ska vara exakt lika stora. Detta ska tydligen gälla oavsett pedagogisk riktning eller syskonförturer. En större politisk klåfingrighet får man leta länge efter, särskilt inom moderaterna. Verksamheten i förskolan bör i så stor utsträckning som möjligt utformas av förskollärarna i samråd med föräldrarna.
Ytterligare ett skäl att tänka om, är att förslaget om 40 timmars ”dagisvecka” går emot den centrala moderata idén om arbetslinjen. För två heltidsarbetande föräldrar, kan lämnings- och hämtningsrallyt bli ännu mer stressigt än i dag. Antingen krävs att den ena arbetar deltid, eller så behöver båda ha förstående arbetsgivare och arbetsuppgifter som medger flexibilitet.
För singelföräldrar räcker inte ens det. Om de inte har förskola och arbetsplats inom hundra meter från varandra går det faktiskt inte att arbeta heltid samtidigt som de maximala fyrtio timmarna i veckan inte får överskridas för barnet.
Begränsningsivern i barnomsorgen kommer i grunden ur ett resonemang om barnets bästa. Men resonemanget går inte på djupet och vittnar om en okunskap om människors vardag – tvärtemot moderaternas föresatser om att lyssna och förstå!
Den moderata samhällssynen präglas av att kämpa emot detaljstyrning och pekpinnar för att i stället sätta människors valfrihet i centrum och se till att kvaliteten på välfärdstjänsterna ska vara hög. Dessa idéer vinner allt starkare gehör hos människor i hela Sverige.
Vad framtidens välfärdspolitik skulle vinna på att göra avsteg från dessa principer är en gåta.
Kristina Alvendal
Stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd (m)