”Jag har alltid velat förändra”

Från borgarråd och etableringschef till mentor och egenföretagare. Kristina Alvendal har hunnit med många roller under sin karriär. – Till alla de här uppdragen har jag tackat ja på grund av magkänsla – men i efterhand kan jag se mer varför jag gjorde det. Det har handlat om att påverka i det större, säger hon.

När Lokalnytt når Kristina Alvendal via telefon sitter hon och läser mail – och konstaterar att novemberlovet inte bara nyttjas av skolbarnen.

– Det känns som att hälften så många jobbar jämfört med en vanlig vecka. Vad lugnt det blev, säger hon.

Lugnt är annars inte det första ord som dyker upp när man ska beskriva Kristina Alvendals vardag.

Hur ser en vanlig dag ut?
– Väckarklockan ringer ofta tidigt och då passar jag på att kolla mailen – så mina branschkollegor kan allt som oftast få mail någon gång mellan 05 och 06, säger hon och skrattar.

– Nej men, som alla andra antagligen också svarar, så är ingen dag den andra lik. Jag sitter antingen på Gullringsbos eller Bonnier Fastigheters kontor, men flänger runt mycket på externa möten. Mina barn brukar fråga om mitt jobb är att sitta på möten hela dagarna. Jag brukar kontra och säga att mitt jobb är att se till att vi får en bra stad att bo och leva i.

I dag driver Kristina Alvendal eget i form av Kristina Alvendal AB. Hennes verksamhet består främst av tre ben; det första innebär operativa uppdrag där hon går in i projekt och hjälper till, det andra är rådgivningsverksamhet där hon stöttar personer och bolag i både strategiska och konkreta frågor och det tredje innebär styrelseuppdrag.

– Sedan har det av sig självt utvecklats ett fjärde ben – numera är jag ofta moderator i fastighetssammanhang. Väldigt roligt, säger hon.

Just nu är hon bland annat engagerad i utvecklingen av Värtahamnen, där hennes blandning av erfarenheter kommer till sin rätta.

– Där kan vi ha möten om allt från hur man ska placera en terrass till hur människor samverkar. Det är både väldigt konkret och stora, yviga inriktnings­diskussioner, säger hon.
”Det var något annat som drev mig”

Utbildad jurist
Men hennes karriär började en bra bit ifrån stadsutveckling. Hon är från början utbildad jurist, och den ursprungliga tanken var att ta den traditionella vägen som affärsjurist på en byrå. Men när advokatkontoret närmade sig insåg Kristina Alvendal att det kanske inte var rätt väg att gå.

– Det började utkristallisera sig att jag inte hörde hemma på ett lite småstelt advokatkontor. Det var ­något annat som drev mig, förklarar hon.

Hon blev politiskt intresserad redan på gymnasiet och blev aktiv i MUF och Moderat Skolungdom. Hon var sedan politiskt aktiv i 22 år, mellan 1988 och 2010.

– Något som jag kan se i alla de roller och befattningar som jag har haft är att det handlar om en önskan att förändra och göra en samhällsinsats. Den röda tråden är just samhällsengagemanget, säger hon.

Vill förändra
Hon har bland annat hunnit med att vara PR-/kommunikationskonsult på Kreab, etableringschef på Lidl och gjort inspel i läkemedelsbranschen.

– Överlag har mina uppdrag handlat om att driva förändringsprocesser. På Lidl var min ledstjärna att svenskarna skulle kunna köpa billigare mat – på den tiden hade Sverige högst matpriser i Europa. Det handlade alltså inte i första hand om att köpa fastigheter, utan att bidra till något större, säger Kristina Alvendal.

När hon var borgarråd i Stockholm handlade det om hur Stockholm skulle växa, och som vd för Airport city var uppdraget liknande.

– Jag har också insett att jag i de rollerna kan påverka mer än vad jag kunde göra i politiken. Nu satt jag på implementeringen, innan satt jag på policy­dokumenten, förklarar hon.

Vad kommer drivet och samhällsengagemanget ifrån?
– Jag tror att det helt enkelt är en del av min personlighet. Jag var alltid den som sa till läraren när jag inte förstod något, istället för att sitta tyst och låtsas.

– Jag har alltid velat förändra och göra saker bättre. Och när man väl har varit med om en förändring som har lett till något bra så innebär det en otrolig kick, säger hon.

En ledstjärna som Kristina Alvendal lever efter är att man ska vara lycklig och ha kul på sitt jobb.

– Är man på en arbetsplats där man inte trivs eller har arbetsuppgifter som man inte tycker är roliga gör man inte heller ett bra jobb. När det har känts så för mig har jag valt att gå vidare.

Har du någon framtidsdröm?
– Att se mina idéer som jag har haft för Stockholm, som att lägga grunden till ’Promenadstaden’, bli verklighet. Att planera stad och lägga stor vikt vid mellanrummen mellan husen var vi ganska få som tyckte var en bra idé på den tiden. ”Kristina, vem ska betala för fluff-fluffet?” var det fastighetsägare som frågade. I dag är ”fluff-fluff” väldigt viktigt, och går att räkna på i kronor per kvadratmeter.

På fritiden är hon aktiv i olika typer av mentorsprogram. Annars går tiden till familjen, resor och träning.

– När jag har kontoret i fickan halvjobbar jag lite hela tiden, kollar mailen det sista jag gör innan jag lägger mig och det första jag gör när jag vaknar. Jag brukar tänka att använder man tiden effektivt så får man mer tid. Men såklart är det ibland skönt att på helgen ta det lugnt och bara mysa ner sig och kolla på film.

https://www.lokalnytt.se/artiklar/2685/jag-har-alltid-velat-forandra

En otrygg stad är ingen attraktiv och hållbar stad

När New York införde sin noll-tolerans, på initiativ av den dåvarande borgmästaren, var det för att städa upp i staden och möjliggöra för vanliga människor att känna trygghet i det offentliga rummet. Det var en förutsättning för att kunna återerövra staden. De kriminella gängen och buset hade tagit över stora delar av bland annat Central Park och andra delar av New York.

Svenskar slogs med häpnad av våldets omfattning och fascinerades av polisens enträgna arbete. Sedan ett antal år tillbaka har det gett stor effekt och New York kommer i dag på tio i topp-listan över världens tryggaste städer.

Hur ser det ut i Sveriges städer? Ja, än så länge klarar vi oss bra i en internationell jämförelse. Men när vi tittar närmare är vi på väg i fel riktning. I städer och samhällen där små förseelserna inte får konsekvenser eller omhändertas börjar spiralen gå nedåt. När otryggheten gör sig påmind undviker vanliga människor de otrygga områdena. Det i sin tur gör att mer bus och rena brott kan begås osedda.

I en sådan stad eller sådant samhälle kan inte attraktivitet växa fram. En stad bygger på människor och att människor vistas i det offentliga rummet. För oss som kallar oss samhällsbyggare kommer nästa stora utmaning att bli – vare sig vi vill eller inte – att stävja brottslighet och att investera i trygghetsskapande åtgärder. Det kan handla om extra städning, väktare, belysning och trygghetskameror.

Vi måste gemensamt börja agera för att stoppa den kriminalitet som brer ut sig i form av rån, överfall, beskyddarverksamhet mm. I vissa delar av Sverige växer skuggsamhällen fram med egna rättssystem.

Vi måste börja anamma nolltoleransen. Det gäller oavsett om det är en man som kissar i en port eller en trasig lampa. Om vi som jobbar med fastigheter och stadsbyggnadsfrågor inte har med oss dessa trygghetsaspekter när vi planerar, bygger och förvaltar riskerar vi att spä på en utveckling vi inte vill ha.

Svenskt polisväsende måste stå starkt, men det kommer inte att räcka. Vi kommer alla att få betala även bortom skattsedeln för en ökad trygghet. Både med pengar men också i mod och i tid.

Vi har alla ett individuellt ansvar att anmäla klotter, avföring och skräp i vår offentliga miljö. Fastighetsägare har ett ansvar att sanera, investera i belysning och kanske anlita väktare för säkrare områden. Krogägare har ett ansvar för krogmiljön och det som händer inne på krogen. Rökare och snusare ansvarar för att snus och fimpar hamnar i askkoppar och papperskorgar och så vidare. Stort som smått är allas ansvar för att skapa nolltolerans.

I varje projekt vi jobbar med bör vi framöver fråga oss på vilket sätt platsen blir en tryggare plats genom det som planeras? Underlättar jag eller försvårar jag brott genom detta beslut? Det är bara genom trygghet vi kan skapa attraktivitet och det är bara genom attraktivitet vi kan skapa trygghet. Titta inte på någon annan. Gör något själv.

Kristina Alvendal, Årets Samhällsbyggare 2017
kristina@alvendal.com

Publicerad i Samhällsbyggaren nr 4 2017

En otrygg stad är ingen attraktiv och hållbar stad